Oooh, det närmar sig!
Gåshud!
På söndag smäller det... :-D
Tant med stake i
En händelse i tunnelbanan i förra veckan: Jag står på blå linjens perrong på Fridhemsplan för att åka till Kista, någon minut kvar tills nästa tåg kommer och håller som bäst på och pillar in iPodlurarna i öronen.
En man går förbi utmed perrongkanten och strax innan han passerar mig ser jag hur han slänger ett papper över kanten ner på rälsen. Jag glor surt på honom och tänker att om jag får ögonkontakt med honom ska jag haspla ur mig nåt giftigt om att var det för långt till papperskorgen där fem meter bort?
Men det behöver jag inte.
När han gått förbi mig (jag står lutad mot väggen som är en fyra-fem meter från perrongkanten) går han fram till en tant...
"Ursäkta, jag undrar om du kan hjälpa mig..?" på bredaste skånskan du kan tänka dig. Nu såg jag också att han hade en karta i näven. Men han hinner inte säga mer förrän tanten tar till orda.
"Va, hjälpa dig? Här går du och skräpar ner i vår tunnelbana och sen förväntar du dig att vi ska vara snälla mot dig? Nejdu, det blir det ingenting av med!"
Han blir rätt häpen uppenbarligen eftersom han inte säger ett ord, samtidigt som tunnelbanan kommer. Tanten ger honom ett sista barskt ögonkast innan hon marscherar iväg mot tåget och spridda skratt hörs bland oss som sett och hört.
Mer såna tanter! :-D
Den här påsken blev väldigt oäggig och alltså rätt annorlunda.
Det började redan när Tess kom upp på långfredagen, dumpade grejor hos mig och sen stack vi in till Kellys för att öla med Tossa och Gubben. Men de satt inte på Kellys och svarade inte på mobilerna heller, så vi ölade själva ganska duktigt innan vi stack strax innan elva och åkte till Berzelii Park och kvällens huvudaktör: Stephen Lynch!
Kan säga att trots att han glömde att köra Special OIympics var det ett konstant garvande hela tiden. Helt lysande!
Eftersom vi hade träffat ekonom-Erik utanför och tagit en extremt snabb Kinaöl i baren innan så sammanstrålade vi också efteråt och kvistade över till Dubliners för lite mer drickande.
Men sen när ekonomErik, hans polare Tranås och Tess ville fortsätta (klockan var tre) kände jag av en ilsket begynnande huvudvärk och eftersom jag var trött som ett as tog jag tunnelbanan hem medan de taxiade till Solna för att fortsätta.
En högeligen bakfull Tess ramlade in hos mig vid niotiden på morron. :-D
Sen blev det buss till Jönköping och ett snöoväder jag inte sett på hela vintern. Fröken Bull hade ordnat ett eminent natthärbärge för undertecknad (tack igen), så där satt jag och drack alkhol och kollade på tv tills klockan blev dags.
Såg sista avsnittet av Michael Parkinsons talkshow och det var lite vemodigt, han är riktigt bra med sina gäster och det är ofta konstant gapskrattande då han alltid får dom att slappna av och skämta om sig själva nåt så hejdlöst... :)
Mot Karlssons! När jag närmar mig Juneporten ser jag i höjd med Systembolaget att det är jordens kö till O'learys och fruktar att det är en jättekö också till mitt tilltänkta vattenhål, men när jag svänger runt hörnet (och hälsat på Mimmi såklart) ser jag att det är helt tomt utanför både Centrum och Karlssons? Que?
Nåja, hopp in i värmen och där blev jag kvar ett bra tag. Tur man känner bartendrar fortfarande, haha...
Framåt ett blev det faktiskt omgruppering ner till Bongo då en nätpolare messade att han var där och eftersom jag inte träffat personen i fråga "på riktigt" förut så kvistade jag ner dit.
Hopp in i värmen där med och ser man på, tur man känner bartendrar fortfarande, haha...
Klockan blev halv tre, jag gick till Mimmi och köpte korv och gick hem.
Jag var faktiskt oväntat obakfull när jag vaknade, så efter en timmes tv var det dags för det egentliga ämnet för besöket: Custom Motor Show på Elmia. Fick två fribiljetter på jobbet, så vafan.
Träffar fröken Bull på bussen upp och vi spenderar nästan tre timmar där. Massa kul åkdon att titta på (kameran fick jobba lite, men den är inte tömd än) och utomhus såg vi två grejor, lika imponerande bägge två.
Först kom en svensk grabb på 18-20 bast nånting som körde in på plan på en eu-moppe. Okej.
Men sen satte han igång och jävlar - han visste vad han gjorde! Balansera på framhjulet när han tvärbromsade, fortfarande på framhjulet vänder han långsamt runt innan han sätter ner och fortsätter, drar upp hojen på bakhjulet (hur han lyckades med det på en automatväxlad eu-moppe har jag fortfarande inte begripit) och bara fortsätter i samma stil.
Sen byter han till en 600-kubikare, dvs en tung mc, och fortsätter i samma stil. Killen visste vad han gjorde. ;)
Strax därpå hörs ett vrål och in på plan far en liten bil, den ser ut som en förkrympt hot rod ungefär, fast ensitsig.
Det är Terry Grant som är på besök och han kan det här med att sladda med bilar. Till exempel har han gjort en handbromssladdsparkering in mellan två bilar där utrymmet bara var 15 cm längre än bilen han körde.
Han far runt i den där lilla bilen på de mest bisarra sätt! Han får bilen att sladda runt ena framhjulet som står på samma ställe hela tiden och kliver ur bilen en stund och vinkar till publiken medan bilen står och snurrar fem meter bort... Springer fram, hoppar in igen och fortsätter köra...
Sedan byter han till en tvåsitsig cab och snurrar runt med den också. Skicklig typ kan man säga.
Sen åkte jag hem med sexbussen. Proppfull men vi sträckkörde till Stockholm trevligt nog.
Nu ska jag se vilka som vinner av FBK och LHC.
En man går förbi utmed perrongkanten och strax innan han passerar mig ser jag hur han slänger ett papper över kanten ner på rälsen. Jag glor surt på honom och tänker att om jag får ögonkontakt med honom ska jag haspla ur mig nåt giftigt om att var det för långt till papperskorgen där fem meter bort?
Men det behöver jag inte.
När han gått förbi mig (jag står lutad mot väggen som är en fyra-fem meter från perrongkanten) går han fram till en tant...
"Ursäkta, jag undrar om du kan hjälpa mig..?" på bredaste skånskan du kan tänka dig. Nu såg jag också att han hade en karta i näven. Men han hinner inte säga mer förrän tanten tar till orda.
"Va, hjälpa dig? Här går du och skräpar ner i vår tunnelbana och sen förväntar du dig att vi ska vara snälla mot dig? Nejdu, det blir det ingenting av med!"
Han blir rätt häpen uppenbarligen eftersom han inte säger ett ord, samtidigt som tunnelbanan kommer. Tanten ger honom ett sista barskt ögonkast innan hon marscherar iväg mot tåget och spridda skratt hörs bland oss som sett och hört.
Mer såna tanter! :-D
Den här påsken blev väldigt oäggig och alltså rätt annorlunda.
Det började redan när Tess kom upp på långfredagen, dumpade grejor hos mig och sen stack vi in till Kellys för att öla med Tossa och Gubben. Men de satt inte på Kellys och svarade inte på mobilerna heller, så vi ölade själva ganska duktigt innan vi stack strax innan elva och åkte till Berzelii Park och kvällens huvudaktör: Stephen Lynch!
Kan säga att trots att han glömde att köra Special OIympics var det ett konstant garvande hela tiden. Helt lysande!
Eftersom vi hade träffat ekonom-Erik utanför och tagit en extremt snabb Kinaöl i baren innan så sammanstrålade vi också efteråt och kvistade över till Dubliners för lite mer drickande.
Men sen när ekonomErik, hans polare Tranås och Tess ville fortsätta (klockan var tre) kände jag av en ilsket begynnande huvudvärk och eftersom jag var trött som ett as tog jag tunnelbanan hem medan de taxiade till Solna för att fortsätta.
En högeligen bakfull Tess ramlade in hos mig vid niotiden på morron. :-D
Sen blev det buss till Jönköping och ett snöoväder jag inte sett på hela vintern. Fröken Bull hade ordnat ett eminent natthärbärge för undertecknad (tack igen), så där satt jag och drack alkhol och kollade på tv tills klockan blev dags.
Såg sista avsnittet av Michael Parkinsons talkshow och det var lite vemodigt, han är riktigt bra med sina gäster och det är ofta konstant gapskrattande då han alltid får dom att slappna av och skämta om sig själva nåt så hejdlöst... :)
Mot Karlssons! När jag närmar mig Juneporten ser jag i höjd med Systembolaget att det är jordens kö till O'learys och fruktar att det är en jättekö också till mitt tilltänkta vattenhål, men när jag svänger runt hörnet (och hälsat på Mimmi såklart) ser jag att det är helt tomt utanför både Centrum och Karlssons? Que?
Nåja, hopp in i värmen och där blev jag kvar ett bra tag. Tur man känner bartendrar fortfarande, haha...
Framåt ett blev det faktiskt omgruppering ner till Bongo då en nätpolare messade att han var där och eftersom jag inte träffat personen i fråga "på riktigt" förut så kvistade jag ner dit.
Hopp in i värmen där med och ser man på, tur man känner bartendrar fortfarande, haha...
Klockan blev halv tre, jag gick till Mimmi och köpte korv och gick hem.
Jag var faktiskt oväntat obakfull när jag vaknade, så efter en timmes tv var det dags för det egentliga ämnet för besöket: Custom Motor Show på Elmia. Fick två fribiljetter på jobbet, så vafan.
Träffar fröken Bull på bussen upp och vi spenderar nästan tre timmar där. Massa kul åkdon att titta på (kameran fick jobba lite, men den är inte tömd än) och utomhus såg vi två grejor, lika imponerande bägge två.
Först kom en svensk grabb på 18-20 bast nånting som körde in på plan på en eu-moppe. Okej.
Men sen satte han igång och jävlar - han visste vad han gjorde! Balansera på framhjulet när han tvärbromsade, fortfarande på framhjulet vänder han långsamt runt innan han sätter ner och fortsätter, drar upp hojen på bakhjulet (hur han lyckades med det på en automatväxlad eu-moppe har jag fortfarande inte begripit) och bara fortsätter i samma stil.
Sen byter han till en 600-kubikare, dvs en tung mc, och fortsätter i samma stil. Killen visste vad han gjorde. ;)
Strax därpå hörs ett vrål och in på plan far en liten bil, den ser ut som en förkrympt hot rod ungefär, fast ensitsig.
Det är Terry Grant som är på besök och han kan det här med att sladda med bilar. Till exempel har han gjort en handbromssladdsparkering in mellan två bilar där utrymmet bara var 15 cm längre än bilen han körde.
Han far runt i den där lilla bilen på de mest bisarra sätt! Han får bilen att sladda runt ena framhjulet som står på samma ställe hela tiden och kliver ur bilen en stund och vinkar till publiken medan bilen står och snurrar fem meter bort... Springer fram, hoppar in igen och fortsätter köra...
Sedan byter han till en tvåsitsig cab och snurrar runt med den också. Skicklig typ kan man säga.
Sen åkte jag hem med sexbussen. Proppfull men vi sträckkörde till Stockholm trevligt nog.
Nu ska jag se vilka som vinner av FBK och LHC.
Så händer det vansinnesdåd igen
För tretton år sen, den andra juni 1995, låg jag i lumpen och var på väg hem efter ett dygn i berget. På natten hade vi som vanligt haft radion på och hört på nyheterna att det skett ett mord i tunnelbanan på Odenplan. Av någon anledning kom jag att tänka på det på bussen (precis innan Lovö Edeby, det har etsat sig fast av nån anledning) och tänker nåt i stil med att "hoppas det inte är nån man kände".
När jag kommer hem är det givetvis ingen hemma eftersom det var en fredag och klockan var nio-tio nånting på förmiddagen.
Men det ringer ganska snart efter att jag kommit hem och när jag svarar visar det sig vara min lillasyster som låter .. konstig. Det klarnar när den brutala verkligheten kommer ikapp och jag får klart för mig att den som blev mördad på Odenplan var hennes pojkvän. Eller ja, de hade brutit upp några dagar tidigare, men ändå.
Daniel (eller Damma som han kallades), hans polare Larsa och två till satt på tunnelbanan på väg till en fest på St Eriksplan. De hade tagit några öl inne i city och satt och snackade skit - de hade gjort lumpen tillsammans och muckat några veckor tidigare, så det var mycket snack, mycket garv och många interna skämt som haglade dom emellan.
Men något gick fruktansvärt fel.
Såvitt vi förstår var det en annan passagerare som tog illa upp av vad de satt och snackade om, så denne någon reser sig, kliver fram till dom och börjar kasta ur sig ovett.
Larsa reser sig också och tycker att de sitter bara och snackar skit, inget att bry sig om, ursäkta om vi råkat säga nåt dumt, ungefär så. Killen ger sig dock inte utan fortsätter gapa på dom medan Larsa försöker få honom att förstå att deras snack inte var illa ment.
Helt plötsligt drar killen fram en kniv och stöter den i sidan på Larsa. Damma, som hatade bråk och alltid var den som gick emellan, gör likadant nu, han studsar upp och försöker få killen att lugna ner sig. Han lyckas inte alls, utan när tåget står vid Rådmansgatan hugger killen kniven i bröstkorgen på honom och springer av tåget just innan dörrarna stängs.
Allmänt kaos inne i tunnelbanevagnen givetvis och när någon drar i nödbromsen har tåget redan hunnit in i tunneln och stannar därmed inte förrän nästa station av säkerhetsskäl.
Väl när de kommer till Odenplan och dörrarna går upp vacklar Damma av för egen maskin, men segnar ner på perrongen.
En ambulans är snabbt på plats och kör i ilfart den korta vägen över till Karolinska Sjukhuset där han tas in för akutoperation.
Efterspelet blev rent motbjudande. Polisen hittar kniven i en papperskorg utanför spärrarna och killen hittar de hemma hos mamma i Stockholms nordvästra förorter. När polisen kom låg han gömd under sängen.
Vid rättegången visar det sig att killen har varit i klammeri med rättvisan förr, listan på brott är längre än han själv med snatteri, stöld, misshandel, brott mot knivlagen...
Av tingsrätten döms han för grov misshandel av Larsa och grovt vållande till annans död för Damma till två års fängelse. Dock tycker socialtjänsten i Spånga att domen är felaktig, de tycker det skulle räcka med samtalsterapi.
Domen överklagas och i hovrätten skärps straffet till fyra år.
Det motbjudande?
Fyra år för mord? Killen gick omkring med en kniv på sig, hans belastningsregister var minst sagt omfattande och skulle utan vidare ha klassats som "värsting" och han blir dömd för grovt vållande?
Va?
Grovt vållande är väl om man råkar backa över nån på en parkering?
Det riktigt tragiska i hela soppan är att Dammas pappa var kriminalpolis och hans mamma jobbade med just värstingar på ett hem ute på Mälaröarna. Mer "passande" jobb är väl svårt att tänka sig när ens son blir mördad av en sån person?
Att dessutom få socialens utlåtande om att det räcker med samtalsterapi kastat i ansiktet... Jag saknar ord...
Det som triggat mina minnen om detta är givetvis de tragiska händelserna i Arboga.
Återigen hörde jag om det på nyheterna och tänkte att "hoppas det inte är någon som L känner" och tänkte väl inte så mycket mer på det förrän jag fick ett meddelande på Msn.
"hörde du om Ls vänner i Arboga?"
Jag svarar "hon vet vilka det är..?"
"Ehrm. Det var där hon bodde hela sommaren"
Återigen kom verkligheten brakandes ner över mig.
Så många gånger jag läst på hennes blogg om hur mycket hon älskade att bo i den familjen, hur hon tog ungarna på utflykter, hur grabben kallade henne för "reservmamma", hur hon läste sagor för dom...
Min avsky för vem som än har gjort detta känner inga gränser, hur i hela glödheta helvete är man funtad om man hugger ner en tvååring och en fyraåring?
Nu har ju polisen fått tag på nån i Tyskland och med tillräckligt starka bevis för att få personen häktad i sin frånvaro, alltså inte bara anhållen.
Så förhoppningsvis kommer någon att dömas för detta, en liten rännil av tröst i allt det vedervärdigt hemska.
Till sist kommer en text av Elton John. Låten i fråga finns på "Don't Shoot Me, I'm Only The Piano Player" från 1972. Dammas föräldrar lyssnade jämt på den och bestämde sig för att om de nånsin fick en son skulle de döpa honom efter låten.
Ett par år senare föddes Daniel.
Daniel is travelling tonight on a plane
I can see the red tail lights heading for Spain
Oh and I can see Daniel waving goodbye
God it looks like Daniel, must be the clouds in my eyes
They say Spain is pretty though I've never been
Well Daniel says it's the best place that he's ever seen
Oh and he should know, he's been there enough
Lord I miss Daniel, oh I miss him so much
Daniel my brother, you are older than me
Do you still feel the pain of the scars that won't heal
Your eyes have died, but you see more than I
Daniel, you're a star in the face of the sky
Daniel is travelling tonight on a plane
I can see the red tail lights heading for Spain
Oh and I can see Daniel waving goodbye
God it looks like Daniel, must be the clouds in my eyes
Oh God it looks like Daniel, must be the clouds in my eyes
..och ja, den spelades på hans begravning.
När jag kommer hem är det givetvis ingen hemma eftersom det var en fredag och klockan var nio-tio nånting på förmiddagen.
Men det ringer ganska snart efter att jag kommit hem och när jag svarar visar det sig vara min lillasyster som låter .. konstig. Det klarnar när den brutala verkligheten kommer ikapp och jag får klart för mig att den som blev mördad på Odenplan var hennes pojkvän. Eller ja, de hade brutit upp några dagar tidigare, men ändå.
Daniel (eller Damma som han kallades), hans polare Larsa och två till satt på tunnelbanan på väg till en fest på St Eriksplan. De hade tagit några öl inne i city och satt och snackade skit - de hade gjort lumpen tillsammans och muckat några veckor tidigare, så det var mycket snack, mycket garv och många interna skämt som haglade dom emellan.
Men något gick fruktansvärt fel.
Såvitt vi förstår var det en annan passagerare som tog illa upp av vad de satt och snackade om, så denne någon reser sig, kliver fram till dom och börjar kasta ur sig ovett.
Larsa reser sig också och tycker att de sitter bara och snackar skit, inget att bry sig om, ursäkta om vi råkat säga nåt dumt, ungefär så. Killen ger sig dock inte utan fortsätter gapa på dom medan Larsa försöker få honom att förstå att deras snack inte var illa ment.
Helt plötsligt drar killen fram en kniv och stöter den i sidan på Larsa. Damma, som hatade bråk och alltid var den som gick emellan, gör likadant nu, han studsar upp och försöker få killen att lugna ner sig. Han lyckas inte alls, utan när tåget står vid Rådmansgatan hugger killen kniven i bröstkorgen på honom och springer av tåget just innan dörrarna stängs.
Allmänt kaos inne i tunnelbanevagnen givetvis och när någon drar i nödbromsen har tåget redan hunnit in i tunneln och stannar därmed inte förrän nästa station av säkerhetsskäl.
Väl när de kommer till Odenplan och dörrarna går upp vacklar Damma av för egen maskin, men segnar ner på perrongen.
En ambulans är snabbt på plats och kör i ilfart den korta vägen över till Karolinska Sjukhuset där han tas in för akutoperation.
Men det är för sent.
Kniven hade träffat rakt i hjärtat och punkterat hjärtsäcken.
Kniven hade träffat rakt i hjärtat och punkterat hjärtsäcken.
Efterspelet blev rent motbjudande. Polisen hittar kniven i en papperskorg utanför spärrarna och killen hittar de hemma hos mamma i Stockholms nordvästra förorter. När polisen kom låg han gömd under sängen.
Vid rättegången visar det sig att killen har varit i klammeri med rättvisan förr, listan på brott är längre än han själv med snatteri, stöld, misshandel, brott mot knivlagen...
Av tingsrätten döms han för grov misshandel av Larsa och grovt vållande till annans död för Damma till två års fängelse. Dock tycker socialtjänsten i Spånga att domen är felaktig, de tycker det skulle räcka med samtalsterapi.
Domen överklagas och i hovrätten skärps straffet till fyra år.
Det motbjudande?
Fyra år för mord? Killen gick omkring med en kniv på sig, hans belastningsregister var minst sagt omfattande och skulle utan vidare ha klassats som "värsting" och han blir dömd för grovt vållande?
Va?
Grovt vållande är väl om man råkar backa över nån på en parkering?
Det riktigt tragiska i hela soppan är att Dammas pappa var kriminalpolis och hans mamma jobbade med just värstingar på ett hem ute på Mälaröarna. Mer "passande" jobb är väl svårt att tänka sig när ens son blir mördad av en sån person?
Att dessutom få socialens utlåtande om att det räcker med samtalsterapi kastat i ansiktet... Jag saknar ord...
Det som triggat mina minnen om detta är givetvis de tragiska händelserna i Arboga.
Återigen hörde jag om det på nyheterna och tänkte att "hoppas det inte är någon som L känner" och tänkte väl inte så mycket mer på det förrän jag fick ett meddelande på Msn.
"hörde du om Ls vänner i Arboga?"
Jag svarar "hon vet vilka det är..?"
"Ehrm. Det var där hon bodde hela sommaren"
Återigen kom verkligheten brakandes ner över mig.
Så många gånger jag läst på hennes blogg om hur mycket hon älskade att bo i den familjen, hur hon tog ungarna på utflykter, hur grabben kallade henne för "reservmamma", hur hon läste sagor för dom...
Min avsky för vem som än har gjort detta känner inga gränser, hur i hela glödheta helvete är man funtad om man hugger ner en tvååring och en fyraåring?
Nu har ju polisen fått tag på nån i Tyskland och med tillräckligt starka bevis för att få personen häktad i sin frånvaro, alltså inte bara anhållen.
Så förhoppningsvis kommer någon att dömas för detta, en liten rännil av tröst i allt det vedervärdigt hemska.
Så L, jag förstår att du har det genomhemskt just nu, men vi är många som tänker på dig och känner med dig.
Jag är övertygad om att du är stark nog att ta dig igenom det här och inte minst stötta E framöver.
Jag är övertygad om att du är stark nog att ta dig igenom det här och inte minst stötta E framöver.
Till sist kommer en text av Elton John. Låten i fråga finns på "Don't Shoot Me, I'm Only The Piano Player" från 1972. Dammas föräldrar lyssnade jämt på den och bestämde sig för att om de nånsin fick en son skulle de döpa honom efter låten.
Ett par år senare föddes Daniel.
Daniel is travelling tonight on a plane
I can see the red tail lights heading for Spain
Oh and I can see Daniel waving goodbye
God it looks like Daniel, must be the clouds in my eyes
They say Spain is pretty though I've never been
Well Daniel says it's the best place that he's ever seen
Oh and he should know, he's been there enough
Lord I miss Daniel, oh I miss him so much
Daniel my brother, you are older than me
Do you still feel the pain of the scars that won't heal
Your eyes have died, but you see more than I
Daniel, you're a star in the face of the sky
Daniel is travelling tonight on a plane
I can see the red tail lights heading for Spain
Oh and I can see Daniel waving goodbye
God it looks like Daniel, must be the clouds in my eyes
Oh God it looks like Daniel, must be the clouds in my eyes
..och ja, den spelades på hans begravning.
Nu hände det igen...
Som jag skrev i ett sms nyss: dags att idiotförklara svenska folket igen...
Hur kunde Linda Bengtzing få noll poäng av folkets röster?
Varför är SVT så sega med att få ut poängställningen på nätet?
Varför fick söta Nour inte mer uppmärksamhet?
Jag är alltså inte helt nöjd med vinnaren.
Folk kan snacka hur mycket de vill om att hon har en sån utstrålning och har så mycket glamour och sitta och vara lyriska tills de blir pensionärer, men jag gillar det inte. Det är glitter på mikrofonen och glitter i den kändisdesignade klänningen och glamour och champagne och ... alldeles för mycket Stureplan över det för min smak.
Låten har inte satt sig alls i skallen, den låter som vilken annan dussindiskodänga som helst och det är väl nästan ett kriterium för en vinnarlåt - att den ska fastna?
Nåja, jag röstade på Linda Bengtzing och Rongedal i alla fall.
Lindas låt är fanimej ultraschlager - upptempo, catchy som fan och med en sångerska som verkligen ville kliva in i kameran, hahaha.
Rongedals låt är verkligen extremt lik nån av Mikas låtar, men de ser så jävla glada ut på scen, det märks att de älskar det de gör och koreografin är klockren. Med lite mera tryck i verserna hade den varit riktigt farlig...
Givetvis ska jag tycka till om produktionen igen, precis som förra året! :)
Introt är samma som förra året, dvs genomuselt. Långsamt, lågmält, lite pukor i bakgrunden och några prickar som åker omkring. Det är SCHLAGER för fan, tempo!
Trudelutterna mellan inslagen var också samma, men med den skillnaden att de är bra. Lite åt fanfarhållet, precis vad som behövs för att elda på stämningen.
Grafiken var i princip samma under omröstningen, men presentationen i finalen var inte helt bra. Visst att de sa både nummer och namn på låten, men det kan fan hålla isär alla dom. Jag fick sitta med Expressen i knät och kika ner på deras uppställning för att veta vilken artist som var vilket nummer...
Förra året vill jag minnas att det var småbilder på artisterna med i grafiken, det var riktigt bra.
I övrigt kan noteras att jag till slut bytt lite inälvor i datorn.
Själva operationen tog en timme ungefär, kunde gjort det snabbare, men jag passade på att riva isär chassit ordentligt för att gå loss med dammsugaren i vrårna. Det var en del damm. ;)
Sen blev det formattering och nyinstallation av XP - igen. Gjorde det för två veckor sen när jag stoppade i en ny hårddisk och nu sitter jag här igen och muttrar över att jag måste installera program hela tiden när jag vill göra nåt, haha...
På plussidan noterar vi att jag äntligen kan köra digitalt ljud till recievern, dvs korrekt avkodning av ljudet när jag vevar film - hurra!
Burken har dessutom blivit tystare då det är en liten ilsk fläkt mindre, inbyggda grafikkretsar är bra ibland. ;)
Men på minuskontot noterar vi att mina gamla suveräna högtalare inte riktigt är kompatibla med de nya grejorna. En hel massa ljudutgångar finns, men usb-stödet till subwoofern funkar inte längre, alltså är basen apkass. Fan!
AG är färdigbokat och klart - nästan.
Satt som en hök vid anmälan och "Team Vostok med jävligt jobbiga hangarounds" har stuga. 26 A, här kommer vi! :-D
Men jag har inte fullt lag. Nån som är sugen på att kinesa i en jävligt schysst stuga på AG med dusch och kylskåp (med frysfack = is till groggen) så hör av er till mig innan söndag kväll - då låser de anmälan och vi kan inte ändra i lagen längre...
Snabba ryck! ;-)
Hur kunde Linda Bengtzing få noll poäng av folkets röster?
Varför är SVT så sega med att få ut poängställningen på nätet?
Varför fick söta Nour inte mer uppmärksamhet?
Jag är alltså inte helt nöjd med vinnaren.
Folk kan snacka hur mycket de vill om att hon har en sån utstrålning och har så mycket glamour och sitta och vara lyriska tills de blir pensionärer, men jag gillar det inte. Det är glitter på mikrofonen och glitter i den kändisdesignade klänningen och glamour och champagne och ... alldeles för mycket Stureplan över det för min smak.
Låten har inte satt sig alls i skallen, den låter som vilken annan dussindiskodänga som helst och det är väl nästan ett kriterium för en vinnarlåt - att den ska fastna?
Nåja, jag röstade på Linda Bengtzing och Rongedal i alla fall.
Lindas låt är fanimej ultraschlager - upptempo, catchy som fan och med en sångerska som verkligen ville kliva in i kameran, hahaha.
Rongedals låt är verkligen extremt lik nån av Mikas låtar, men de ser så jävla glada ut på scen, det märks att de älskar det de gör och koreografin är klockren. Med lite mera tryck i verserna hade den varit riktigt farlig...
Givetvis ska jag tycka till om produktionen igen, precis som förra året! :)
Introt är samma som förra året, dvs genomuselt. Långsamt, lågmält, lite pukor i bakgrunden och några prickar som åker omkring. Det är SCHLAGER för fan, tempo!
Trudelutterna mellan inslagen var också samma, men med den skillnaden att de är bra. Lite åt fanfarhållet, precis vad som behövs för att elda på stämningen.
Grafiken var i princip samma under omröstningen, men presentationen i finalen var inte helt bra. Visst att de sa både nummer och namn på låten, men det kan fan hålla isär alla dom. Jag fick sitta med Expressen i knät och kika ner på deras uppställning för att veta vilken artist som var vilket nummer...
Förra året vill jag minnas att det var småbilder på artisterna med i grafiken, det var riktigt bra.
I övrigt kan noteras att jag till slut bytt lite inälvor i datorn.
Själva operationen tog en timme ungefär, kunde gjort det snabbare, men jag passade på att riva isär chassit ordentligt för att gå loss med dammsugaren i vrårna. Det var en del damm. ;)
Sen blev det formattering och nyinstallation av XP - igen. Gjorde det för två veckor sen när jag stoppade i en ny hårddisk och nu sitter jag här igen och muttrar över att jag måste installera program hela tiden när jag vill göra nåt, haha...
På plussidan noterar vi att jag äntligen kan köra digitalt ljud till recievern, dvs korrekt avkodning av ljudet när jag vevar film - hurra!
Burken har dessutom blivit tystare då det är en liten ilsk fläkt mindre, inbyggda grafikkretsar är bra ibland. ;)
Men på minuskontot noterar vi att mina gamla suveräna högtalare inte riktigt är kompatibla med de nya grejorna. En hel massa ljudutgångar finns, men usb-stödet till subwoofern funkar inte längre, alltså är basen apkass. Fan!
AG är färdigbokat och klart - nästan.
Satt som en hök vid anmälan och "Team Vostok med jävligt jobbiga hangarounds" har stuga. 26 A, här kommer vi! :-D
Men jag har inte fullt lag. Nån som är sugen på att kinesa i en jävligt schysst stuga på AG med dusch och kylskåp (med frysfack = is till groggen) så hör av er till mig innan söndag kväll - då låser de anmälan och vi kan inte ändra i lagen längre...
Snabba ryck! ;-)
Nu börjas det...
Sådärja, nu ligger det tre rent erotiska kartonger här: moderkort, processor och minnen... Nu blir det elektronikporr! :D
Fast jag har slagits av en sak. När jag byggt ihop mina tidigare datorer har det varit från scratch, dvs tomma hårdiskar och så vidare. Men nu har jag ju ett fungerande system på en av diskarna - hur får jag bios att begripa det?
Det givna svaret på frågan är att formattera och installera rent. Jag vill bara inte inse det - det var ju bara typ två veckor sen jag stoppade i en tom disk och installerade ett fräscht XP...
Faaaan!
Nåja, jag ska käka, langa in en tvätt till och sen har jag nog övertalat mig själv att det är enda vägen att gå...
Igång med iBooken så man inte blir internetlös och så sätter vi i gång, med en glad och munter sång!
Fast jag har slagits av en sak. När jag byggt ihop mina tidigare datorer har det varit från scratch, dvs tomma hårdiskar och så vidare. Men nu har jag ju ett fungerande system på en av diskarna - hur får jag bios att begripa det?
Det givna svaret på frågan är att formattera och installera rent. Jag vill bara inte inse det - det var ju bara typ två veckor sen jag stoppade i en tom disk och installerade ett fräscht XP...
Faaaan!
Nåja, jag ska käka, langa in en tvätt till och sen har jag nog övertalat mig själv att det är enda vägen att gå...
Igång med iBooken så man inte blir internetlös och så sätter vi i gång, med en glad och munter sång!
Hejdå Inter! :D
Nu har det varit lite mycket ett tag...
Datorn håller på att uppgraderas en aning, shoppade processor och internminne på Webhallen igår och i morron kommer förhoppningsvis moderkortet från Komplett. Blir skoj att sitta och skruva med medan tvätten går i morron.
Helgen tillbringades i Jönköping på Syndafloden, stans första utlandsfest sen 2000 - dvs inte den första utlandsfesten överhuvudtaget som toastarna påstod på sittningen... Men helt okej fest för att vara första gången, dock lite tragiskt med det totala alkoholförbudet i sovsalarna. Men det gick ju att få i sig drickat i alla fall!
Nyss slog Liverpool ut Inter ur Champions League och det var stort jubel i soffan! Då var bägge italienska lagen borta medan samtliga engelska lag har kvalificerat sig för kvartsfinalerna. Mer fotboll och mindre filmande och gråtande med andra ord. ;)
Javafan, de filmar ju så mycket de orkar - sånt retar vansinne på mig! Som Inters högerback idag, han löpte mot kortlinjen och jagade en studsande boll som Kuyt också var ute efter. Lite kubbning givetvis och när bägge gick upp för att möta bollen med skallen fick backen Kuyts armbåge mot skulderbladet. Svårt att undvika det iofs då han själv hade armarna bakåt runt midjan på Liverpoolspelaren... Men han gick i däck, tog sig om axeln och skrek som om han minst brutit nyckelbenet...
Femton sekunder senare var han på benen och sprang som fan igen.
Ord kan inte uttrycka min avsky för sådan jävla spelförstörelse...
Nästa helg bär det nog av söderut igen, fick två friplåtar till Custom Motor Show och det tjatas ju om fest igen... Jaja... ;)
Datorn håller på att uppgraderas en aning, shoppade processor och internminne på Webhallen igår och i morron kommer förhoppningsvis moderkortet från Komplett. Blir skoj att sitta och skruva med medan tvätten går i morron.
Helgen tillbringades i Jönköping på Syndafloden, stans första utlandsfest sen 2000 - dvs inte den första utlandsfesten överhuvudtaget som toastarna påstod på sittningen... Men helt okej fest för att vara första gången, dock lite tragiskt med det totala alkoholförbudet i sovsalarna. Men det gick ju att få i sig drickat i alla fall!
Nyss slog Liverpool ut Inter ur Champions League och det var stort jubel i soffan! Då var bägge italienska lagen borta medan samtliga engelska lag har kvalificerat sig för kvartsfinalerna. Mer fotboll och mindre filmande och gråtande med andra ord. ;)
Javafan, de filmar ju så mycket de orkar - sånt retar vansinne på mig! Som Inters högerback idag, han löpte mot kortlinjen och jagade en studsande boll som Kuyt också var ute efter. Lite kubbning givetvis och när bägge gick upp för att möta bollen med skallen fick backen Kuyts armbåge mot skulderbladet. Svårt att undvika det iofs då han själv hade armarna bakåt runt midjan på Liverpoolspelaren... Men han gick i däck, tog sig om axeln och skrek som om han minst brutit nyckelbenet...
Femton sekunder senare var han på benen och sprang som fan igen.
Ord kan inte uttrycka min avsky för sådan jävla spelförstörelse...
Nästa helg bär det nog av söderut igen, fick två friplåtar till Custom Motor Show och det tjatas ju om fest igen... Jaja... ;)
What to do, what to do?
Shoppade ett styck hårddisk innan jag stack söderut och det innebar en uppfriskande nyinstallation av XP på en tom disk... Gott!
Men tro inte att det gick smidigt...
Min backup har funkat än så länge, rätt mappar kopierades, alla inställningar stämmer, diverse uppgraderingar av program - men inget knasigt på den fronten.
Däremot har krascherna fortsatt som jag brottades med redan innan.
Då small det lite då och då med efterföljande resetknappstryckning och omstart. Varje gång stannade uppstarten vid en inkonsekvenskontroll av diskarna, ständigt samma två partitioner.
Nu när burken dök med även de två gamla diskarna inkopplade blev det riktig cirkus.
Upplägg:
C: är systempartition och D: ren lagring (som är tom än så länge) - detta är nya disken
E: är gamla systempartitionen och F: är lagring - näst nyaste disken som är proppfull
G: är ren lagring på egen disk, äldst i trion.
E: och G: är de som ständigt inkonsekvenskontrollerades förr och de spökar också nu efter nyinstallationen.
Nyss blev det kontroll på E, G, C, omstart, E, G och sen äntligen XP... Tog ju bara tio minuter sådär...
Nu har jag ryckt ur de gamla diskarna och än så länge rullar det. Få se om även denna disk behöver kontrolleras titt som tätt eller om det är någon av de gamla som spökar.
En tanke finns också att det kan vara ett minnesproblem. Redan när jag byggde ihop burken sommaren 2004 fick jag flytta runt de två minnesbankarna i de tre slotarna för att det skulle funka, jag lyckades inte ens installera XP innan dess.
Testade minnena med Memtest för något år sen och det var inga problem.
Man kan lugnt säga att jag är lite trött på detta nu. Är det något annat hårdvarurelaterat problem än hårddiskarna är det läge att börja grotta i datorkomponentdjungeln har jag bestämt mig för i alla fall.
Då har vi två frågor.
Ska man återanvända det som går av chassi, nätagg (som jag bytte för typ ett år sen), dvdr och bara byta moderkort, minnen, processor, grafik..?
Eller ska man satsa på helt nytt rakt av?
Komplett har diverse uppgraderingskit, men antingen är de för speltokar med dyra grafikkort (det enda jag spelar är Winamp) eller för hemmafamiljer som surfar. Inget mittemellan för oss som surfar, donar lite i Photoshop, tankar film, lyssnar på musik och matar film till tvn via tv-out. Var är vårt kit? ;-)
Jag vill ha det så tyst som möjligt utan att det brakar iväg kostnadsmässigt dessutom, har ju burken på 24/7 och den är ju inte tystast när man ska slagga, även om den står så långt bort i rummet som möjligt från sovalkoven.
Gah, alla dessa hötappar!
Men tro inte att det gick smidigt...
Min backup har funkat än så länge, rätt mappar kopierades, alla inställningar stämmer, diverse uppgraderingar av program - men inget knasigt på den fronten.
Däremot har krascherna fortsatt som jag brottades med redan innan.
Då small det lite då och då med efterföljande resetknappstryckning och omstart. Varje gång stannade uppstarten vid en inkonsekvenskontroll av diskarna, ständigt samma två partitioner.
Nu när burken dök med även de två gamla diskarna inkopplade blev det riktig cirkus.
Upplägg:
C: är systempartition och D: ren lagring (som är tom än så länge) - detta är nya disken
E: är gamla systempartitionen och F: är lagring - näst nyaste disken som är proppfull
G: är ren lagring på egen disk, äldst i trion.
E: och G: är de som ständigt inkonsekvenskontrollerades förr och de spökar också nu efter nyinstallationen.
Nyss blev det kontroll på E, G, C, omstart, E, G och sen äntligen XP... Tog ju bara tio minuter sådär...
Nu har jag ryckt ur de gamla diskarna och än så länge rullar det. Få se om även denna disk behöver kontrolleras titt som tätt eller om det är någon av de gamla som spökar.
En tanke finns också att det kan vara ett minnesproblem. Redan när jag byggde ihop burken sommaren 2004 fick jag flytta runt de två minnesbankarna i de tre slotarna för att det skulle funka, jag lyckades inte ens installera XP innan dess.
Testade minnena med Memtest för något år sen och det var inga problem.
Man kan lugnt säga att jag är lite trött på detta nu. Är det något annat hårdvarurelaterat problem än hårddiskarna är det läge att börja grotta i datorkomponentdjungeln har jag bestämt mig för i alla fall.
Då har vi två frågor.
Ska man återanvända det som går av chassi, nätagg (som jag bytte för typ ett år sen), dvdr och bara byta moderkort, minnen, processor, grafik..?
Eller ska man satsa på helt nytt rakt av?
Komplett har diverse uppgraderingskit, men antingen är de för speltokar med dyra grafikkort (det enda jag spelar är Winamp) eller för hemmafamiljer som surfar. Inget mittemellan för oss som surfar, donar lite i Photoshop, tankar film, lyssnar på musik och matar film till tvn via tv-out. Var är vårt kit? ;-)
Jag vill ha det så tyst som möjligt utan att det brakar iväg kostnadsmässigt dessutom, har ju burken på 24/7 och den är ju inte tystast när man ska slagga, även om den står så långt bort i rummet som möjligt från sovalkoven.
Gah, alla dessa hötappar!