Nu är det såhär...
...att det är som det är. That's it.
Adjö.
Child of the wilderness
Born into emptiness
Learn to be lonely
Learn to find your way in darkness
Who will be there for you
Comfort and care for you
Learn to be lonely
Learn to be your one companion
Never dreamed out in the world
There are arms to hold you
You’ve always known your heart was on its own
So laugh in your loneliness
Child of the wilderness
Learn to be lonely
Learn how to love life that is lived alone
Learn to be lonely
Life can be lived life can be loved alone
[End credits - The Phantom of the Opera Original Soundtrack]
Adjö.
Child of the wilderness
Born into emptiness
Learn to be lonely
Learn to find your way in darkness
Who will be there for you
Comfort and care for you
Learn to be lonely
Learn to be your one companion
Never dreamed out in the world
There are arms to hold you
You’ve always known your heart was on its own
So laugh in your loneliness
Child of the wilderness
Learn to be lonely
Learn how to love life that is lived alone
Learn to be lonely
Life can be lived life can be loved alone
[End credits - The Phantom of the Opera Original Soundtrack]
Utrikestelefonerande?
Varje dag ringer jag till folk på jobbet. Naturligtvis en hel massa internt och sen blir det mycket till leverantörer, DHL och huvudkontret.
Men också en hel del till privatpersoner eftersom vi varje dag får leveranser där det finns specialbeställningar till kunder - vi har ju inte hur mycket plats som helst. ;)
Dörrar, fönster, steamers, tvättställspaket, bastustugor...
Då jämför vi leveransen med ordern vi har och förhoppningsvis så stämmer det. Då lyfter vi luren, ringer kunden och säger "Hej, jag har en skruvdragare till dig här!".
Det riktigt intressanta är när folk svarar. Idag har jag ringt till "Lotta", "Vägverket Produktion Folke", "Ja, det är Gunilla" och "JONSSON!". Den senare stod i en verkstad så han var lite högljudd... :-]
Men.
När det är ett namn som inte är helt svenskt på ordern blir det genast lite annorlunda. Faktum är att det är väldigt sällan som jag ringer till en invandrare/nysvensk/vad-du-nu-vill-kalla-det och de svarar med sitt namn.
8 gånger av 10 får jag ett uppfordrande "Hallå?" i örat och detta fascinerar mig nåt enormt!
Har de helt andra traditioner vid telefonerande i landet de kommer från? Det kanske inte ens var så vanligt med telefoner där överhuvudtaget att de inte hade nån? Är det nån utbredd ovilja att presentera sig för någon som man inte ser? Någon kanske helt enkelt inte har talat om för dom att det är lite av kutym här att svara med sitt namn..?
..för vill inte alla veta vem de pratar med i andra änden?
Grejen med detta är att man riskerar att framstå som värsta rasisten om man skulle ta upp ämnet. Modet att fråga nån som svarar så har jag definitivt inte, dels ringer jag å mitt företags vägnar och dels kan de trots allt ta nåt vansinnigt illa upp.
Fan, jag är ju bara nyfiken! :)
Något att ta upp i Interkulturell Kommunikation på MKV-programmet kanske? ;-)
Nåja, jag har ju i alla fall sluppit ringa Danmark på flera veckor!
(fast nu kommer väl det i morron...)
Nu har Nordlux gjort om sin växel, men i våras var det rent bisarrt att ringa dit. Numret står i vårt kära datasystem, knappaknappaknappa det långa numret och man får ett talsvar i örat... Scheisse!
Naturligtvis bara på danska (en grötig dialekt dessutom) och med en sjujävla fart!
"Trykk ett för ????, trykk to för???, trykk tre..."
*blundar och trycker på nåt*
"Takk för ditt val. Trykk ett för ???, trykk..."
Tre jävla nivåer och man fattar inte om man är på väg att knappa sig mot kundtjänsten eller om man kommer få snacka med städaren nere i källaren...
Att taktikvänta och hoppas på att bli kopplad till växeln/receptionen då man inte tryckte på nåt alls funkade inte, då kom bara ett snärtigt "????" med två stavelser. Jag har hört det så många gånger, men jag har inte den blekaste om vafan de säger. Antagligen nåt i stil med "välj nåt för fan".
Då är det roligare att ringa till Hafa i Halmstad!
"Välkommen till Hafa. Welcome to Hafa. For english, please press seven..." med tidernas mest utstuderade brittiska accent och med en jättebetoning på första stavelsen.
Ring 035-154475 och lyssna själva!
Welcome to Hafa... :-D
Men också en hel del till privatpersoner eftersom vi varje dag får leveranser där det finns specialbeställningar till kunder - vi har ju inte hur mycket plats som helst. ;)
Dörrar, fönster, steamers, tvättställspaket, bastustugor...
Då jämför vi leveransen med ordern vi har och förhoppningsvis så stämmer det. Då lyfter vi luren, ringer kunden och säger "Hej, jag har en skruvdragare till dig här!".
Det riktigt intressanta är när folk svarar. Idag har jag ringt till "Lotta", "Vägverket Produktion Folke", "Ja, det är Gunilla" och "JONSSON!". Den senare stod i en verkstad så han var lite högljudd... :-]
Men.
När det är ett namn som inte är helt svenskt på ordern blir det genast lite annorlunda. Faktum är att det är väldigt sällan som jag ringer till en invandrare/nysvensk/vad-du-nu-vill-kalla-det och de svarar med sitt namn.
8 gånger av 10 får jag ett uppfordrande "Hallå?" i örat och detta fascinerar mig nåt enormt!
Har de helt andra traditioner vid telefonerande i landet de kommer från? Det kanske inte ens var så vanligt med telefoner där överhuvudtaget att de inte hade nån? Är det nån utbredd ovilja att presentera sig för någon som man inte ser? Någon kanske helt enkelt inte har talat om för dom att det är lite av kutym här att svara med sitt namn..?
..för vill inte alla veta vem de pratar med i andra änden?
Grejen med detta är att man riskerar att framstå som värsta rasisten om man skulle ta upp ämnet. Modet att fråga nån som svarar så har jag definitivt inte, dels ringer jag å mitt företags vägnar och dels kan de trots allt ta nåt vansinnigt illa upp.
Fan, jag är ju bara nyfiken! :)
Något att ta upp i Interkulturell Kommunikation på MKV-programmet kanske? ;-)
Nåja, jag har ju i alla fall sluppit ringa Danmark på flera veckor!
(fast nu kommer väl det i morron...)
Nu har Nordlux gjort om sin växel, men i våras var det rent bisarrt att ringa dit. Numret står i vårt kära datasystem, knappaknappaknappa det långa numret och man får ett talsvar i örat... Scheisse!
Naturligtvis bara på danska (en grötig dialekt dessutom) och med en sjujävla fart!
"Trykk ett för ????, trykk to för???, trykk tre..."
*blundar och trycker på nåt*
"Takk för ditt val. Trykk ett för ???, trykk..."
Tre jävla nivåer och man fattar inte om man är på väg att knappa sig mot kundtjänsten eller om man kommer få snacka med städaren nere i källaren...
Att taktikvänta och hoppas på att bli kopplad till växeln/receptionen då man inte tryckte på nåt alls funkade inte, då kom bara ett snärtigt "????" med två stavelser. Jag har hört det så många gånger, men jag har inte den blekaste om vafan de säger. Antagligen nåt i stil med "välj nåt för fan".
Då är det roligare att ringa till Hafa i Halmstad!
"Välkommen till Hafa. Welcome to Hafa. For english, please press seven..." med tidernas mest utstuderade brittiska accent och med en jättebetoning på första stavelsen.
Ring 035-154475 och lyssna själva!
Welcome to Hafa... :-D
Oaj...
Det köstar på att ligga på topp...
Träningsvärk på de mest bisarra ställen sen gokarten (ja, det sitter i fortfarande) och det blev ju inte bättre av att åka och hämta den där vinschen.
Ut på landet söder om Värnamo, kryssa runt ordentligt på småvägarna för att hitta fram till flygfältet och väl där var vi fyra man som baxade in åbäket i bilen. Att en sån liten klump kan vara så jävla tung!
Ett spännband i kors runt vinschen, en rejäl planka genom öglorna och sen in genom bakdörrarna där sätet var fällt. Inte lätt!
Men när jag väl spänt fast den ordentligt (om jag skulle råka smälla ville jag inte få den i nacken) och klev in bakom ratten... Eftersom baksätet skulle fällas hade jag dragit fram förar- och passagerarstolarna en aning så att sätet fälldes helt - nu satt jag som en 1.91 meter lång fällkniv med knäna strax under hakan.
Ibland är det tur att man har automat och slipper ha en koppling att trampa på också! ;)
Naturligtvis tog jag ett stopp på Burger King i Värnamo.
Idag fick jag hjälp av Asp att få ur åbäket ur bilen och ner i källarförrådet. På två man var det tungt. Jävulskt tungt.
Vi släppte snabbt tanken på att gå nerför trappan med den och tog omvägen över närmsta portuppgång där det fanns hiss.
Men det var inte slut där - nu skulle vi in bland förråden med en 2½ meter lång planka med en vinsch på sådär 100 pannor dinglandes under....
Som tur var hittade vi en spontanansamling grovsopor där det stod en gammal kontorsstol - den fick agera kärra. Så med vinschen fastsurrad på den kunde vi rulla in ända in i mitt förråd. Tjoho!
Numera har jag en kontorsstol till. :-]
Som Asp sa när han cyklade hem: "När din farsa kommer och ska hämta den där, då har jag ryggskott."
Vi är nog två som har det då, haha...
MacHuset ska öppna på Öster! Jubel och fröjd!
Fan, nu missade jag premiären på nya säsongen av Cityakuten. :/
Dessutom vann Elfsborg borta mot Kalmar och leder nu med två poäng före AIK... Faaaan! Jag tycker verkligen oändligt synd om stackars Arnefjord som råkade göra självmål med en halvminut kvar av AIK-Helsingborg och satte slutresultatet till 2-2...
Det är nu man ska tänka på alla besserwissers som inte trodde AIK hade något att hämta i Allsvenskan efter sejouren i Superettan förra året och bestämt hävdade att vi skulle ha svårt att överhuvudtaget klara oss undan kvalspel. Ha!
Men ändå, klart man suktar efter guld - jag var ju på Råsunda förra gången det begav sig...
Med lite tur kan det bli en Göteborgsresa om två veckor, då är det Gais-AIK och det är ju åtminstone nästan nästgårds. ;)
Dagens låttips:
Living In A Box brukar kallas ett one hit wonder och det stämmer för all del. Synd bara att deras platta inte sålde bättre, för den är riktigt bra. 80-talspop så det är alldeles underbart! Just nu snurrar Can't Stop The Wheel i högtalarna, soft och bra såhär strax innan kudden...
Träningsvärk på de mest bisarra ställen sen gokarten (ja, det sitter i fortfarande) och det blev ju inte bättre av att åka och hämta den där vinschen.
Ut på landet söder om Värnamo, kryssa runt ordentligt på småvägarna för att hitta fram till flygfältet och väl där var vi fyra man som baxade in åbäket i bilen. Att en sån liten klump kan vara så jävla tung!
Ett spännband i kors runt vinschen, en rejäl planka genom öglorna och sen in genom bakdörrarna där sätet var fällt. Inte lätt!
Men när jag väl spänt fast den ordentligt (om jag skulle råka smälla ville jag inte få den i nacken) och klev in bakom ratten... Eftersom baksätet skulle fällas hade jag dragit fram förar- och passagerarstolarna en aning så att sätet fälldes helt - nu satt jag som en 1.91 meter lång fällkniv med knäna strax under hakan.
Ibland är det tur att man har automat och slipper ha en koppling att trampa på också! ;)
Naturligtvis tog jag ett stopp på Burger King i Värnamo.
Idag fick jag hjälp av Asp att få ur åbäket ur bilen och ner i källarförrådet. På två man var det tungt. Jävulskt tungt.
Vi släppte snabbt tanken på att gå nerför trappan med den och tog omvägen över närmsta portuppgång där det fanns hiss.
Men det var inte slut där - nu skulle vi in bland förråden med en 2½ meter lång planka med en vinsch på sådär 100 pannor dinglandes under....
Som tur var hittade vi en spontanansamling grovsopor där det stod en gammal kontorsstol - den fick agera kärra. Så med vinschen fastsurrad på den kunde vi rulla in ända in i mitt förråd. Tjoho!
Numera har jag en kontorsstol till. :-]
Som Asp sa när han cyklade hem: "När din farsa kommer och ska hämta den där, då har jag ryggskott."
Vi är nog två som har det då, haha...
MacHuset ska öppna på Öster! Jubel och fröjd!
Fan, nu missade jag premiären på nya säsongen av Cityakuten. :/
Dessutom vann Elfsborg borta mot Kalmar och leder nu med två poäng före AIK... Faaaan! Jag tycker verkligen oändligt synd om stackars Arnefjord som råkade göra självmål med en halvminut kvar av AIK-Helsingborg och satte slutresultatet till 2-2...
Det är nu man ska tänka på alla besserwissers som inte trodde AIK hade något att hämta i Allsvenskan efter sejouren i Superettan förra året och bestämt hävdade att vi skulle ha svårt att överhuvudtaget klara oss undan kvalspel. Ha!
Men ändå, klart man suktar efter guld - jag var ju på Råsunda förra gången det begav sig...
Med lite tur kan det bli en Göteborgsresa om två veckor, då är det Gais-AIK och det är ju åtminstone nästan nästgårds. ;)
Dagens låttips:
Living In A Box brukar kallas ett one hit wonder och det stämmer för all del. Synd bara att deras platta inte sålde bättre, för den är riktigt bra. 80-talspop så det är alldeles underbart! Just nu snurrar Can't Stop The Wheel i högtalarna, soft och bra såhär strax innan kudden...
Shit vad bäst jag är!
Tja, vad säger man?
I första tidskvalet tog jag det lite lugnt och lärde känna min kart, så jag hade bara tredje bästa tid. Men i andra var det lika bra att visa var skåpet ska stå, så jag tog pole.
En snabb start gjorde att jag hade nån meter extra till godo i första kurvan och sen var det defilering i mål - jag var så överlägsen att jag varvade Kålis med två varv kvar...
För visst var det så? ;)
I've got the kepa to prove it!
Winner of the Gokart of ManDay 2006. :-D
Nu ska jag sova eftersom farsan har en vinsch som ska inhandlas i Ljungby i morron. Eftersom han är i Stockholm blir det jag och Bettan som får åka på utflykt.
Hoppas bara jag kommer ihåg att svänga förbi jobbet först så jag kan snika till mig en tvåtumfyra...
I första tidskvalet tog jag det lite lugnt och lärde känna min kart, så jag hade bara tredje bästa tid. Men i andra var det lika bra att visa var skåpet ska stå, så jag tog pole.
En snabb start gjorde att jag hade nån meter extra till godo i första kurvan och sen var det defilering i mål - jag var så överlägsen att jag varvade Kålis med två varv kvar...
För visst var det så? ;)
I've got the kepa to prove it!
Winner of the Gokart of ManDay 2006. :-D
Nu ska jag sova eftersom farsan har en vinsch som ska inhandlas i Ljungby i morron. Eftersom han är i Stockholm blir det jag och Bettan som får åka på utflykt.
Hoppas bara jag kommer ihåg att svänga förbi jobbet först så jag kan snika till mig en tvåtumfyra...