Sällan studsar en termos

En händelse i tunnelbanan i förra veckan: Jag står på blå linjens perrong på Fridhemsplan för att åka till Kista, någon minut kvar tills nästa tåg kommer och håller som bäst på och pillar in iPodlurarna i öronen.

En man går förbi utmed perrongkanten och strax innan han passerar mig ser jag hur han slänger ett papper över kanten ner på rälsen. Jag glor surt på honom och tänker att om jag får ögonkontakt med honom ska jag haspla ur mig nåt giftigt om att var det för långt till papperskorgen där fem meter bort?
Men det behöver jag inte.

När han gått förbi mig (jag står lutad mot väggen som är en fyra-fem meter från perrongkanten) går han fram till en tant...

"Ursäkta, jag undrar om du kan hjälpa mig..?" på bredaste skånskan du kan tänka dig. Nu såg jag också att han hade en karta i näven. Men han hinner inte säga mer förrän tanten tar till orda.

"Va, hjälpa dig? Här går du och skräpar ner i vår tunnelbana och sen förväntar du dig att vi ska vara snälla mot dig? Nejdu, det blir det ingenting av med!"

Han blir rätt häpen uppenbarligen eftersom han inte säger ett ord, samtidigt som tunnelbanan kommer. Tanten ger honom ett sista barskt ögonkast innan hon marscherar iväg mot tåget och spridda skratt hörs bland oss som sett och hört.

Mer såna tanter! :-D

---

Den här påsken blev väldigt oäggig och alltså rätt annorlunda.

Det började redan när Tess kom upp på långfredagen, dumpade grejor hos mig och sen stack vi in till Kellys för att öla med Tossa och Gubben. Men de satt inte på Kellys och svarade inte på mobilerna heller, så vi ölade själva ganska duktigt innan vi stack strax innan elva och åkte till Berzelii Park och kvällens huvudaktör: Stephen Lynch!

Kan säga att trots att han glömde att köra Special OIympics var det ett konstant garvande hela tiden. Helt lysande!

Eftersom vi hade träffat ekonom-Erik utanför och tagit en extremt snabb Kinaöl i baren innan så sammanstrålade vi också efteråt och kvistade över till Dubliners för lite mer drickande.
Men sen när ekonomErik, hans polare Tranås och Tess ville fortsätta (klockan var tre) kände jag av en ilsket begynnande huvudvärk och eftersom jag var trött som ett as tog jag tunnelbanan hem medan de taxiade till Solna för att fortsätta.
En högeligen bakfull Tess ramlade in hos mig vid niotiden på morron. :-D


Sen blev det buss till Jönköping och ett snöoväder jag inte sett på hela vintern. Fröken Bull hade ordnat ett eminent natthärbärge för undertecknad (tack igen), så där satt jag och drack alkhol och kollade på tv tills klockan blev dags.
Såg sista avsnittet av Michael Parkinsons talkshow och det var lite vemodigt, han är riktigt bra med sina gäster och det är ofta konstant gapskrattande då han alltid får dom att slappna av och skämta om sig själva nåt så hejdlöst... :)

Mot Karlssons! När jag närmar mig Juneporten ser jag i höjd med Systembolaget att det är jordens kö till O'learys och fruktar att det är en jättekö också till mitt tilltänkta vattenhål, men när jag svänger runt hörnet (och hälsat på Mimmi såklart) ser jag att det är helt tomt utanför både Centrum och Karlssons? Que?

Nåja, hopp in i värmen och där blev jag kvar ett bra tag. Tur man känner bartendrar fortfarande, haha...

Framåt ett blev det faktiskt omgruppering ner till Bongo då en nätpolare messade att han var där och eftersom jag inte träffat personen i fråga "på riktigt" förut så kvistade jag ner dit.
Hopp in i värmen där med och ser man på, tur man känner bartendrar fortfarande, haha...

Klockan blev halv tre, jag gick till Mimmi och köpte korv och gick hem.

Jag var faktiskt oväntat obakfull när jag vaknade, så efter en timmes tv var det dags för det egentliga ämnet för besöket: Custom Motor Show på Elmia. Fick två fribiljetter på jobbet, så vafan.

Träffar fröken Bull på bussen upp och vi spenderar nästan tre timmar där. Massa kul åkdon att titta på (kameran fick jobba lite, men den är inte tömd än) och utomhus såg vi två grejor, lika imponerande bägge två.

Först kom en svensk grabb på 18-20 bast nånting som körde in på plan på en eu-moppe. Okej.

Men sen satte han igång och jävlar - han visste vad han gjorde! Balansera på framhjulet när han tvärbromsade, fortfarande på framhjulet vänder han långsamt runt innan han sätter ner och fortsätter, drar upp hojen på bakhjulet (hur han lyckades med det på en automatväxlad eu-moppe har jag fortfarande inte begripit) och bara fortsätter i samma stil.
Sen byter han till en 600-kubikare, dvs en tung mc, och fortsätter i samma stil. Killen visste vad han gjorde. ;)

Strax därpå hörs ett vrål och in på plan far en liten bil, den ser ut som en förkrympt hot rod ungefär, fast ensitsig.

Det är Terry Grant som är på besök och han kan det här med att sladda med bilar. Till exempel har han gjort en handbromssladdsparkering in mellan två bilar där utrymmet bara var 15 cm längre än bilen han körde.

Han far runt i den där lilla bilen på de mest bisarra sätt! Han får bilen att sladda runt ena framhjulet som står på samma ställe hela tiden och kliver ur bilen en stund och vinkar till publiken medan bilen står och snurrar fem meter bort... Springer fram, hoppar in igen och fortsätter köra...

Sedan byter han till en tvåsitsig cab och snurrar runt med den också. Skicklig typ kan man säga.


Sen åkte jag hem med sexbussen. Proppfull men vi sträckkörde till Stockholm trevligt nog.

Nu ska jag se vilka som vinner av FBK och LHC.