Sällan studsar en termos

Idag hade vi lite avtackningsöl för Sören på jobbet som går i pension, vi "unga grabbar" (dvs vi strax över tretti) drog iväg med honom till en krog vid Bällsta Bro och turades om att köpa öl till farbrorn. Kopiösa mängder skitsnack givetvis!

Vid niotiden (vi hade varit där sen tre-fyra eftersom vi stängde tidigare idag) stämplade vi ut och gav oss iväg. Några skulle kika på en tremånaders knodd som anlänt i familjen, en blev hämtad av frugan och så vidare. Jag stoppade iPodlurarna i öronen och traskade hem.

Nu sitter man lite småpackad och surar över att man inte kan åka på 60-årsjubileet i Jönköping i morron, det lär ju vara en och annan där man känner, som man kanske inte sett på ett tag och så vidare.
Kan och kan åka förresten, klart man kan kasta sig iväg söderut, soffplats ordnar sig väl men OSA var för en vecka sen, så jag har ju ingen biljett för bövelen!

Så det blir som vanligt i helgen, jag och en chipspåse i tvsoffan.


Det är en hård värld där utanför
Full av ensamma människor
Ingen som hör dig
Ingen som ser dig när du går

Och det verkar som kärleken
Är till för några få
När du bäst behöver nån
Är det ingen som orkar höra på

Ingen frågar när du kommer
Ingen saknar dig när du går
Ingen delar din dröm
Ingen undrar hur du mår

Och jag ser människor omkring mig
Ser dom jobba dygnet runt
För att slippa känna efter
hur dom egentligen mår