Sällan studsar en termos

Det skulle ju blivit så bra.

Först kommer det en vansinnigt snitsig inbjudan i brevlådan (ja, den där fysiska utanför datorn) om att det är 30-årshippa i Jönköping.

Kanonkul, den helgen friplanerar vi!

Sedan kommer det bulletiner om att samma helg är äger det årliga sommarpartajet på en ö i Göteborgs skärgård rum, typiskt att det skulle krocka - men mitt fokus låg redan på Jönköping.

Allt ser bra ut, i enlighet med temat på 30-årsgalejet funderar jag på att bege mig till SVTs kostymförråd och hitta nåt riktigt roligt - då smäller det till med de nu så välbekanta semesterdagarna.

Ajdå, detta ser inte bra ut... Dessutom går resan på nästan en tusenlapp oavsett ressätt.

Igår var det bara att kapitulera - det blir inget 30-årskalas i Jönköping för min del. Skrev ett sorgset inlägg på evenemangets sida på Fäjsbook och bytte min status från "kommer kanske" till "kommer inte".

Så på lördag ska jag inte snacka skit med en väldans massa gamla polare (har ju sett anmälningslistan på nätet) utan jag ska sitta hemma i soffan och bara vara bitter...

Världen är grym, speciellt mot mig.