Sällan studsar en termos

Varning: mastodontinlägg!

Så har man tagit oskulden på ännu en festival... ;-)

Min boss Pelle tipsade om att en till från Jönköping skulle upp och jobba med samma sak, så vi etablerade kontakt för lite samåkning. Tisdag klockan tre stod han utanför och vi styrde norrut!

Shit vad långt det var!

195an förbi Habo och Askersund, runt Örebro, mera norrut genom storstaden Guldsmedshyttan där vi stannade vid en Bussolafabrik och efter Ludvika siktade vi så småningom Borlänge!

Efter lite mobiltelefonerande lokaliserade vi Pelle och ville veta var vi skulle sova. Well, de var inte så beredda på att funktionärer dök upp "så tidigt", men vi kom in i skolan där vi skulle kvarta i alla fall. Fast gick vi därifrån fick vi ringa en tjej som bodde i närheten så hon kunde släppa in oss, vakter skulle det finnas först nästa dag...
Vi satt utanför och snackade skit med några andra funktionärer och drack två öl - det var all öl man fick i sig under hela festivalen skulle det visa sig...

Men tur att ni kom redan idag, sa Pelle. Klockan elva dagen därpå körde vi för första gången söderut på riksväg 70 och bekantade oss med alla fartkameror... *suck* 2h20m tog det ganska exakt innan vi stannade vid terminal 5.
På Arlanda plockade vi upp ett gäng roliga chilenare och körde tillbaka till Arlanda - efter diverse mat- och rökstopp på vägen. Första rökstoppet redan innan vi var ute på E4, hahaha...
Sådär vid sjutiden var vi tillbaka i Borlänge, släppte av chilefolket vid deras hotell och åkte och tankade bussarna. Åter på hotell Galaxen där vi hade vårt lilla huvudkontor fick vi reda på att vi skulle hämta Hanoi Rocks på Arlanda dagen därpå klockan åtta. Uppgång och avresa kvart över fem alltså... *stön*

Upp, greppa påsen med frallor vi hade fixat från matsalen kvällen innan och in bakom ratten. Cola var det enda jag hade i huvudet, men det var jävligt ont om öppna mackar så dags kan jag säga. Det dröjde ända till Avesta innan jag kunde stanna vid Statoil som just hade öppnat, då var klockan sex...
Hemma igen precis innan elva och på ett dygn hade vi varit på Arlanda två gånger, hahaha...

Det var inte de sista gångerna kan jag lova.

Typiskt nog upptäckte jag när jag tankade på OKQ8 i Borlänge (tre-fyra kvarter från vår lilla skola) att Statoil tvärs över gatan har öppet dygnet runt...


Min festival bestod alltså av att köra folk hit och dit, företrädesvis mellan Borlänge och Arlanda eller Stockholm, alternativt kortkörningar inne i stan, typ mellan hotellet och scenen i fråga. De långa körningarna hade vi någorlunda planlagda eftersom det var kraftigt beroende av flighter, men skitkörningarna kom oftast med väldigt kort varsel...
Detta gjorde att planera för konserter var i princip omöjligt.

Dia Psalma hörde jag från scen 2 när jag stod i dörren till hotellet och höll ute alla utom artiser och funktionärer, Crashdïet missade jag helt (faaan), likaså bommade jag både Bob Log III och Asta Kask eftersom jag var på den förbannade riksväg 70 då.

Sahara Hotnights lyckades jag se och (tack och lov) också Alice Cooper. Di Leva såg jag några låtar av tills mobilen ringde (sic) och Mando Diao såg jag och en polare demonstrativt ungefär tre sekunder av innan vi gick därifrån. ;-)

Sahara Hotnights var riktigt bra, även om man inte har alla plattor så kände man igen hitsen. Dessutom körde de mycket från nya plattan och den har ju gått på repeat ett tag, så de kunde man ju! Sen tycker jag att fler grupper med damer borde anamma deras klädsel: tighta toppar och hotpants! :-D
% % % % %

Sen var det dags för skräckmästaren... Alice Cooper är också en som står på 'kul att se och ha sett', men också för två suveräna plattor i Trash och Hey Stoopid. Med andra ord en jävligt stor anledning till att jag var i Dalarna överhuvudtaget! Tack vare en kalasplats till vänster om scen vid fotografkön (tack Tindraz!) såg vi tokbra och det räddade väl egentligen konserten.
Lite cred får man ju ge till farbrorn för att han inte bara körde hits, men äldre material hör väl mer hemma på en klubbspelning där publiken har gått dit för just den artisten. På en festival kommer det alla sorters folk och de vill höra låtar de känner igen, med andra ord hits!
Visst känner man igen Muscle Of Love, School's Out och de, men ändå...
Nåja, jag fick höra Only Women Bleed, så jag är nöjd!
% % % % % (men ändå ganska tveksam faktiskt)

..sen var det liksom slut på konsertbiten.


Å andra sidan hade jag några roliga körningar också!

En riktig specialare var The Horrors som skulle hämtas vid scen 4 efter deras spelning klockan två på natten och köras till Eurostop vid Arlanda.
Jag kör in bakom avspärrningarna och stannar bakom scenen där det är fullt med folk..? Jag inser att grabbarna i tajta jeans är de jag ska ha med mig, men alla småbrudar får då fan inte plats... Det var värsta Beatleshysterin! Det fotograferades och skrevs autografer och tjejer som bedyrade att de var det bästa bandet som fanns... Efter sådär tjugo minuter har de fått ihop sina instrument, lastat in dom därbak och satt sig i bussen tillsammans med sin manager (inte ovanligt) och sin tekniker (högeligen ovanligt för den scenen) och vi kunde rulla iväg.
De hade med sig en massa öl från sin loge, men först måste jag köra till hotellet för att de skulle hämta sina sista grejor. Visst, inga problem, men när jag svänger in framför hotellet är det en massa småbrudar där också! Jösses...
Nåja, till slut kom vi iväg och ungefär när jag körde ut ur den sista rondellen i Borlänge sov allihop, haha...

Väl vid Eurostop (som hade en helt oskyltad entré på baksidan) dit vi kom vid halv fem på morron ungefär, lastar de ur sig själva och knallar in på hotellet. Jag tittar min vana trogen igenom bussen för att se om de glömt något och undrar lite över all öl de hade med sig som var kvar? "The beer..? Ah, keep it!"

Tackar, tio bärs till mig! :-D

Nu var jag alltså vid Eurostop vid Arlandastad och klockan var halv fem på morron. Klockan tolv skulle jag vara vid Globe Hotel för att hämta Jason Mraz och köra upp dom till Borlänge. Pelles plan hade först varit att den som tog den körningen skulle få sova i bilen, men mitt förslag om att åka till Ekerö och kvarta några timmar där var ju lite bättre.
Det var bara det att när jag ringde morsan på dagen innan och meddelade den glada nyheten att deras son skulle ramla in sådär vid sex på morron för några timmars sömn - ja, då sa hon att de inte var hemma den natten... Och givetvis hade jag ju inte med mig nycklarna dit, för det hade jag ju inte haft en tanke på...
Så jag ringde lillasyster för att låna hennes nyckel, men det gick inte alls. Det slutade nämligen med att när jag körde från Arlanda svängde jag av vid Rotebro, letade mig genom Järfälla, parkerade i Hässelby och kvartade på Gulsippsgränd i stället! :)
Kan säga att Alex blev rätt förvånad när jag klev ut ur gästrummet på morronen, hahaha...

Sen körde jag till Globen, hittade fina skyltar mot hotellet och stannade utanför prick klockan tolv - jävlar vad man är skicklig! ;-)

När jag kom tillbaka till Borlänge med det bandet, hade lämpat av dom bakom scen 2, åkt och tankat och sedermera lämnat tillbaka bilen - då var jag rätt mör.

Efter nån timmes blundande gick det undan: Sahara Hotnights, träffa en polare, Alice Cooper, bort och hämta bil, hämta snacks vid kylcontainern och in bakom scen 2 igen för att plocka upp Jason Mraz för returen till Stockholm.
Denna blev ju också special såklart, på Universitetet i Stockholm pågick Accelerator där det fanns akter de var intresserade av, så när jag väl parkerat utanför hotellet igen väntade jag medan de var uppe och vände på sina rum och körde dom sen till Frescati.

Det gick nästan. :)

Först funderade jag på den enklaste vägen från Globen till Universitetet. På tio år glömmer man en del och de bygger om en del, så jag nyttjade en dator i hotellfoajén och kikade på hitta.se's eminenta vägbeskrivning.

Det var ju ganska enkelt, ut från Globen och upp på Söderleden vilket innebär tunnel under hela Söder, ut på Centralbron och håll höger ner i nästa tunnel från Tegelbacken till korset Sveavägen-Kungsgatan. Sen är det Sveavägen tills den tar slut, höger till Roslagstull där det svängs vänster och efter två kilometer är man framme.

För skojs skull kollade jag eniro också och det var ju en "viss" skillnad...

hitta.se var raka spåret förutom lite onödiga svängar vid målet eftersom den enda adress jag var någorlunda säker på var i rätt område var tunnelbanestationen och den får man snurra som fan för att hitta - annars svänger man bara höger vid skyltningen och sen vänster så är man på en vändplan.

Men eniro ville inte riktigt vara så enkel. Det går inte att direktlänka till en vägbeskrivning på skiten, så den nyfikne kan klicka på Byt Färdriktning och skriva "universitetet stockholm" i den tomma rutan.
Förutom att det tog en jävla massa klick för att få till en vägbeskrivning mellan de två ställena (på hitta.se klickade jag på Vägbeskrivning, skrev Globen i ena rutan, Universitetet i den andra, valde Stockholm i listan som dök upp och tryckte på enter - klart) ville den få mig att först svänga av från Södertunneln upp på Hornsgatan, genom Slussen, upp utmed Skeppsbron, förbi Slottet, in bakom Grand Hotell för att köra via Nybroplan och sen Birger Jarlsgatan förbi Stureplan och hela vägen upp till Roslagstull...

Nej, jag följde hitta.se och det gick åt skogen direkt! De renoverar nämligen Söderleden, så vissa påfarter är stängda, bland annat den jag tänkte ta - alltså fann jag mig helt plötsligt vara vid Ringvägen..? Jaja, det får bli Götgatan upp till Medborgarplatsen och den tunneln istället.
Under tiden sitter bandet och snackar med nån på Accelerator som har fixat armband till dom, men de kommer fram till att de står i Jasons namn och han har inget leg med sig, inte ens passet... Jahopp, ett kvarter från Medborgarplatsen blir det en högst tveksam u-sväng och tillbaka till hotellet!
Nu körde jag ut åt ett annat håll från Globen och se, då kom jag rätt! Över bro, ner i tunnel...

När vi kom upp på Sveavägen fastnade vi direkt vid första rödljuset, sen kom nästa röda vid Odengatan och sen vid Wenner-Gren Center - jag har aldrig åkt så snabbt hela Sveavägen fram! =)

Upp till Universitetet, men var fan är festivalen? Vi vevar ner rutorna och hör nåt svagt, jag sätter fart efter en polispiket för de borde ju veta, men när jag kommer ifatt den på vändplanen nedanför ett par stora trappor inser vi att det låter från ovanför trapporna.
Najs, vi säger ajö, de tackar för bra körning, jag önskar dom lycka till i framtiden, de vanliga fraserna - tills att när Jason skakat hand med mig sticker han till mig några hopvikta hundralappar..? Jag protesterar lite lamt, men det hade jag inget för, det var ju jag som hade kört och ingen annan! Ja okej, tack så hemskt mycket då!
När jag städar ur bilen vid busshållplatsen nedanför kollar jag närmare på antalet. Fem stycken! :-D

Sen körde jag hem med Flogging Molly på jävligt hög volym. ;-)

Dagen innan körde jag Alice Coopers väskor från Royal Viking till Arlanda, men det är en annan historia.


Igår och idag var det nämligen dags för nästa steg i flyttbestyren: lägenhetsvisning! Igår var en grabb här som blev eld och lågor, tyckte det var skitbra att jag dragit nätverkskabel från första jack till enda vettiga stället att ha datorn på och kunde jag lämna den där och så vidare. Kalasbra att han vill flytta in så fort som möjligt dessutom, men han stod bara som tvåa i kön...
Idag var hon som står etta här. Egentligen var hon på jakt efter en tvåa, men hade lovat att titta på den här också. Inte lika överväldigande positiv som gårdagens spekulant, men också hon kan flytta in direkt.

Fan vad skönt! Jag var orolig för att, när väl han sa att han kunde flytta in i augusti, hon skulle säga att hon tar den, men först från första oktober... *puuh*

Dessutom har det börjat röra på sig i Stockholm! Jag har anmält intresse på några lägenheter hos Bostad Stockholm mest för att testa systemet så man vet hur det går till när det verkligen gäller - och så blir jag kallad till visning på en tvåa i Bromma! Fast det är på torsdag, så det vart ju till att ringa päronen och ge dom ett uppdrag.

Till yttermera visso kom det mail från Solnas fastighetsbolag om lediga lägenheter där, skapligt stora och riktigt billiga, så jag undrar vad haken är... Alla utom en var i Blåkulla och 13-våningshus är ju lite av ghetto, men toknära Solna Centrum, bra kommunikationer och vettiga parkeringsregler... Tja...


Nu ska jag sova!