Sällan studsar en termos

Idrottsgalan rullar på dumburken och det är ju som vanligt, mycket rysningar över underbara flashbacks (fan, när Björn Lind hoppstakar sig förbi på upploppet...) och garv åt komikerna...

Men de såg fan lite snävt i nomineringarna tycker jag...

Årets ledare/tränare                 
Bengt-Åke Gustafsson, ishockey       
Övriga nominerade:                   
Thomas Engdahl, friidrott            
Lars Lagerbäck, fotboll              
Ola Rawald, skidor (sprint)

Visst, inte kattskit någon av dom, men ändå - hur svårt är det att få de bästa, creme de la creme, att ta hem nåt stort? Ja, jag vet, det är tillspetsat igen, men vafan - lite perspektiv behövs!

Kalla mig färgad, men jag hävdar att ett tränarpar som tar upp ett lag till högsta divisionen och samma år är en poäng, ett enda mindre gjort mål från att ta hem SM-guldet i en stenhård och jämn serie - de förtjänar verkligen en utnämning som Årets Tränare!

Ja, Rikard Norling och Nebosja Novakovic skulle varit ett par givna kandidater om juryn räknat in den sportsliga aspekten istället för nån slags folklighet som verkar ha varit måttstocken här. I övrigt verkar det bara vara landslag rakt igenom - är det månne grejen med allt? Jag vet inte...

Skit samma, nu ska jag sova!


(förresten var curligtjejernas sistasten i OS helt klart prestationen, även om damkronorna inte var långt efter...)