Annorlunda Sjöslag...
Sjöslaget som sådant var roligt, sällskapet var roligt men omständigheterna var kanske lite sådär...
Jag och Calle mjukstartade hemma hos mig med några öl vid tolv, sen blev det mAx på Vasagatan eftersom vi sammanstrålat med DJ Penis med hangarounds strax innan vid spottkoppen på Centralen och behövde hamburgare.
Här fick jag kasta mig på tunnelbanan hem igen eftersom jag kom på att jag glömt en ganska viktig attiralj hemma. Västen. ;)
Men jag hittade de andra vid bron över till terminalen där de stod och drack öl och inspekterade de som gick förbi. Nu börjde flera dyka upp, Rokko, Eow mfl och jag fick dessutom reda på att The Tank skulle dyka upp. Tjo!
Ombord på skutan (innan dess hann man hitta ännu fler kändisar på terminalen) och sen var det ju bara att korka upp!
Fest hela natten tänkte vi, men sista dansgolvet stängde redan tjugo i sex vilket vi tyckte var lite tidigt. Men eftersom vi inte hittade nån efterfest blev det till att däcka i alla fall.
Upp, duscha, hoppa i overallen, på med klockan - då märkte jag att mobilen lurat mig eftersom den fan gått över på finsk tid. Det var en hel timme kvar till lunchbuffén...
Mat, slappa, karaoketävling, hemma.
Men varför var det inte så roligt då?
Jo, festandet var skitkul, aproligt sällskap (eller hur, Ostbågen?) och och mycket att titta på.
Men.
1. Inte ett enda hångel för lilla mig. Inte så oväntat, men just när man blivit pushad "en aning" inträffade följande...
2. ..jag tittar ut genom ett fönster och tycker att "väldigt vad Viking Lines Amorella ligger nära oss" då hon var jämsides och kanske tvåhundra meter bort, vilket inte är så mycket för två stora finlandsfärjor. Nästa gång jag tittade ut såg jag en massa småbåtar i vattnet, samtidigt märkte jag att vi låg stilla och nästa tanke rörde sig kring de feta strålkastare på Amorella som lyste upp vattnet... Det visade sig att det var någon från vår båt som hoppat över relingen...
Vi låg still i tre timmar medan småbåtarna sökte, kaptenerna manövrerade färjorna för att lysa upp så mycket som möjligt och beta av område för område, allt medan åtminstone en helikopter flög omkring ovanför.
Såvitt vi förstår hittade de inte någon.
Det var dessutom, enligt ögonvittnen, inte någon som drattade i av misstag, som tänkte pissa över kanten eller bara hängde för långt ut över relingen - utan någon som bokstavligen klev över relingen och hoppade.
Det förtog stämningen en aning kan man väl säga.
I morron åker vi ner till Falköping för farmors begravning på torsdag och sen är det bara fredag kvar på den här veckan.
Klart ovanlig vecka.
Jag och Calle mjukstartade hemma hos mig med några öl vid tolv, sen blev det mAx på Vasagatan eftersom vi sammanstrålat med DJ Penis med hangarounds strax innan vid spottkoppen på Centralen och behövde hamburgare.
Här fick jag kasta mig på tunnelbanan hem igen eftersom jag kom på att jag glömt en ganska viktig attiralj hemma. Västen. ;)
Men jag hittade de andra vid bron över till terminalen där de stod och drack öl och inspekterade de som gick förbi. Nu börjde flera dyka upp, Rokko, Eow mfl och jag fick dessutom reda på att The Tank skulle dyka upp. Tjo!
Ombord på skutan (innan dess hann man hitta ännu fler kändisar på terminalen) och sen var det ju bara att korka upp!
Fest hela natten tänkte vi, men sista dansgolvet stängde redan tjugo i sex vilket vi tyckte var lite tidigt. Men eftersom vi inte hittade nån efterfest blev det till att däcka i alla fall.
Upp, duscha, hoppa i overallen, på med klockan - då märkte jag att mobilen lurat mig eftersom den fan gått över på finsk tid. Det var en hel timme kvar till lunchbuffén...
Mat, slappa, karaoketävling, hemma.
Men varför var det inte så roligt då?
Jo, festandet var skitkul, aproligt sällskap (eller hur, Ostbågen?) och och mycket att titta på.
Men.
1. Inte ett enda hångel för lilla mig. Inte så oväntat, men just när man blivit pushad "en aning" inträffade följande...
2. ..jag tittar ut genom ett fönster och tycker att "väldigt vad Viking Lines Amorella ligger nära oss" då hon var jämsides och kanske tvåhundra meter bort, vilket inte är så mycket för två stora finlandsfärjor. Nästa gång jag tittade ut såg jag en massa småbåtar i vattnet, samtidigt märkte jag att vi låg stilla och nästa tanke rörde sig kring de feta strålkastare på Amorella som lyste upp vattnet... Det visade sig att det var någon från vår båt som hoppat över relingen...
Vi låg still i tre timmar medan småbåtarna sökte, kaptenerna manövrerade färjorna för att lysa upp så mycket som möjligt och beta av område för område, allt medan åtminstone en helikopter flög omkring ovanför.
Såvitt vi förstår hittade de inte någon.
Det var dessutom, enligt ögonvittnen, inte någon som drattade i av misstag, som tänkte pissa över kanten eller bara hängde för långt ut över relingen - utan någon som bokstavligen klev över relingen och hoppade.
Det förtog stämningen en aning kan man väl säga.
I morron åker vi ner till Falköping för farmors begravning på torsdag och sen är det bara fredag kvar på den här veckan.
Klart ovanlig vecka.
Kommentarer
Postat av: Susanna
Menar du att jag skulle pusha dig? Lilla söta jag? ;-)
Postat av: Johanna
Ruggigt!..
Trackback